Junsele \u00e4r en gammal socken\/f\u00f6rsamling i nuvarande Sollefte\u00e5 kommun i nordv\u00e4stra \u00c5ngermanland. Rakt genom Junsele flyter \u00c5ngerman\u00e4lven. Sj\u00e4lva centralorten i Junsele heter egentligen Kr\u00e5nge, men officiellt kallas denna plats Junsele idag. Junsele har sina r\u00f6tter fr\u00e5n medeltiden och i handlingar n\u00e4mns socknen \u00e5r 1531 och fr\u00e5n 1535 med flera bofasta byar. Byn Mo var p\u00e5 den tiden kyrkplatsen och d\u00e4r har tre olika kapell och kyrkor funnits \u00e4nda fram till att den nuvarande kyrkan i Lilleg\u00e5rd invigdes 1885.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 1500-talet fanns \u00e5tta byar etablerade inom Junsele och de var B\u00f6len, Eden, Kr\u00e5nge Lilleg\u00e5rd, Mo, Ruske, Vallen och \u00d6stanb\u00e4ck. P\u00e5 den tiden var det n\u00e5gra jordbruk i varje by och de odlade och h\u00f6ll sig med n\u00e5gra kor och sm\u00e5kreatur. Fisket var ett viktigt tillskott i deras f\u00f6da och \u00e4ven det villebr\u00e5d som fanns i skogarna. Fr\u00e5n denna och tid fram till 1721 var Sverige i st\u00e4ndiga krig och en stor del av socknens m\u00e4n blev soldater, varav m\u00e5nga dog i f\u00e4lt. S\u00e5 befolkningstillv\u00e4xten var d\u00e5lig under hela den tiden. Byn Mo var p\u00e5 den tiden centralort i Junsele eftersom kyrkan fanns d\u00e4r, och under 1630-talet etablerades ett g\u00e4stgiveri d\u00e4r f\u00f6r att bl.a. kunna h\u00e4rb\u00e4rgera de vandrande och ridande som s\u00f6kte sin v\u00e4g in i och ut ur Lappmarken.<\/p>\n\n\n\n
I mitten av 1700-talet, efter en tid av fred b\u00f6rjade Sveriges befolkning \u00f6ka, \u00e4ven f\u00f6rst\u00e5s h\u00e4r. Hittills hade b\u00f6nderna p\u00e5 landsbygden i huvudsak sysslat med jordbruk och skogsmark var endast av v\u00e4rde till att anv\u00e4nda till djurens bete genom att man anlade f\u00e4bodar. Man tog byggnadsvirke till husbehov ur skogen samt ved att elda. Genom detta var d\u00e5 stora arealer obebyggda skogsmarker i socknen. D\u00e5 s\u00e5g staten sin chans att p\u00e5 1750-talet uppl\u00e5ta mark till nybyggare genom avskilja stora arealer skogsmark till Kronoallm\u00e4nning. D\u00e4r kunde d\u00e5 de som var utan boplats s\u00f6ka tillst\u00e5nd att starta s.k. nybyggen. De f\u00f6rsta nybyggena i Junsele var det som blev byarna Tara och \u00c5kerbr\u00e4nna. L\u00e5ngt fram under 1800-talet etablerades m\u00e5nga nybyggen som blev byar inom Junsele. De flesta av dessa \u00e4r de byar som ligger l\u00e4ngst bort fr\u00e5n kyrkan och den centrala delen av socknen som ju var befolkad sedan 1500-talet.<\/p>\n\n\n\n
I mitten av 1800-talet blev skogen v\u00e4rdefull. Genom stor befolknings\u00f6kning i Europa och industrialismens genombrott blev efterfr\u00e5gan p\u00e5 s\u00e5gade tr\u00e4varor stor. Stora skogs- och s\u00e5gverksbolag bildades och deras tj\u00e4nstem\u00e4n for runt och k\u00f6pte upp enorma arealer skogsmark b\u00e5de i Junsele och st\u00f6rre delen av norra Sverige, framf\u00f6rallt av de nybyggare som inte hunnit bygga upp sin ekonomi, men i st\u00e4llet lockades s\u00e4lja. En ny tid hade kommit och nu b\u00f6rjade m\u00e4nnen med n\u00e5got helt nytt, n\u00e4mligen att arbeta ihop till l\u00f6n. De l\u00e5g borta i kojor p\u00e5 vintern f\u00f6r att hugga timmer och k\u00f6ra ut detta fr\u00e5n skogen. Hemma p\u00e5 g\u00e5rden arbetade deras hustrur och tog hand om b\u00e5de barn och djur. Skogsarbetet lockade \u00e4ven hit fler inv\u00e5nare bl.a. fr\u00e5n V\u00e4rmland som flyttade hit f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja sig. P\u00e5 v\u00e5rarna startade flottningsarbetet efter \u00e4lvarna och detta h\u00f6ll p\u00e5 in till h\u00f6sten. Under tiden fortsatte dom flesta med jordbruket. Under den tid \u00f6kade befolkningen avsev\u00e4rt \u00e4ven om m\u00e5nga emigrerade till Amerika i slutet av 1800-talet och fram till 1900-talets b\u00f6rjan.<\/p>\n\n\n\n
Centrala delen av Junsele, dvs, Kr\u00e5nge, v\u00e4xte rej\u00e4lt och de flesta serviceinr\u00e4ttningarna etablerades d\u00e4r. En m\u00e4ngd handlare och hantverkare \u00f6ppnade slog sig ner d\u00e4r. Men aff\u00e4r fanns \u00e4ven i de mindre byarna. Kyrkan i byn Mo blev f\u00f6r liten s\u00e5 n\u00e4r f\u00f6rslag kom p\u00e5 var den nya skulle byggas best\u00e4mdes att det skulle bli p\u00e5 kyrkans mark i LIlleg\u00e5rd n\u00e4ra Kr\u00e5nge. Den invigdes 1885 och tyv\u00e4rr revs den gamla fina kyrkan i Mo.<\/p>\n\n\n\n
Under f\u00f6rsta halvan av 1900-talet dominerades bygden fortfarande av jordbruk och skogsarbete, men en del sm\u00e5 f\u00f6retag etableras som snickerier, verkst\u00e4der mm.<\/p>\n\n\n\n
I slutet av 1940-talet b\u00f6rjade forsarna i \u00c5ngerman\u00e4lven byggas ut med kraftverk, och fram till 1970 gav detta arbete till m\u00e5nga personer och inflyttningen var stor. Tyv\u00e4rr drog dom flesta kraftverksarbetarna vidare till andra \u00e4lvar n\u00e4r utbyggnaden h\u00e4r avtog. Totalt fem stora kraftverk byggdes i Junsele under denna tid.
Efter denna epok stagnerade mycket och befolkningen minskade drastiskt. M\u00e5nga s\u00f6kte sig till omr\u00e5det i och runt om Stockholm d\u00e4r de kunde f\u00e5 f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n\n\n\n
Men Junsele har haft f\u00f6rm\u00e5gan att resa sig och \u00e4ven om befolkningsm\u00e4ngden \u00e4r l\u00e5g \u00e4r bygden aktiv med h\u00f6g status inom bes\u00f6ksn\u00e4ringen. Djurparken som kom till under 1960-talet har dragit m\u00e5nga bes\u00f6kare till orten och m\u00e5nga stora publikarrangemang har varit lyckade satsningar.<\/p>\n\n\n\n
\/G\u00f6ran Stenmark<\/p>", "protected": false }, "excerpt": { "rendered": "
Junsele \u00e4r en gammal socken\/f\u00f6rsamling i nuvarande Sollefte\u00e5 kommun i nordv\u00e4stra \u00c5ngermanland. Rakt genom Junsele flyter \u00c5ngerman\u00e4lven. Sj\u00e4lva centralorten i Junsele heter egentligen Kr\u00e5nge, men officiellt kallas denna plats Junsele idag. Junsele har sina r\u00f6tter fr\u00e5n medeltiden och i handlingar n\u00e4mns socknen \u00e5r 1531 och fr\u00e5n 1535 med flera bofasta byar. Byn Mo var p\u00e5 den tiden kyrkplatsen och d\u00e4r har tre olika kapell och kyrkor funnits \u00e4nda fram till att den nuvarande kyrkan i Lilleg\u00e5rd invigdes 1885. P\u00e5 1500-talet fanns \u00e5tta byar etablerade inom Junsele och de var B\u00f6len, Eden, Kr\u00e5nge Lilleg\u00e5rd, Mo, Ruske, Vallen och \u00d6stanb\u00e4ck. P\u00e5 den tiden var det n\u00e5gra jordbruk i varje by och de odlade och h\u00f6ll sig med n\u00e5gra kor och sm\u00e5kreatur. Fisket var ett viktigt tillskott i deras f\u00f6da och \u00e4ven det villebr\u00e5d som fanns i skogarna. Fr\u00e5n denna och tid fram till 1721 var Sverige i st\u00e4ndiga krig och en stor del av socknens m\u00e4n blev soldater, varav m\u00e5nga dog i f\u00e4lt. S\u00e5 befolkningstillv\u00e4xten var d\u00e5lig under hela den tiden. Byn Mo var p\u00e5 den tiden centralort i Junsele eftersom kyrkan fanns d\u00e4r, och under 1630-talet etablerades ett g\u00e4stgiveri d\u00e4r f\u00f6r att bl.a. kunna h\u00e4rb\u00e4rgera de vandrande och ridande som s\u00f6kte sin v\u00e4g in i och ut ur Lappmarken. I mitten av 1700-talet, efter en tid av fred b\u00f6rjade Sveriges befolkning \u00f6ka, \u00e4ven f\u00f6rst\u00e5s h\u00e4r. Hittills hade b\u00f6nderna p\u00e5 landsbygden i huvudsak sysslat med jordbruk och skogsmark var endast av v\u00e4rde till att anv\u00e4nda till djurens bete genom att man anlade f\u00e4bodar. Man tog byggnadsvirke till husbehov ur skogen samt ved att elda. Genom detta var d\u00e5 stora arealer obebyggda skogsmarker i socknen. D\u00e5 s\u00e5g staten sin chans att p\u00e5 1750-talet uppl\u00e5ta mark till nybyggare genom avskilja stora arealer skogsmark till Kronoallm\u00e4nning. D\u00e4r kunde d\u00e5 de som var utan boplats s\u00f6ka tillst\u00e5nd att starta s.k. nybyggen. De f\u00f6rsta nybyggena i Junsele var det som blev byarna Tara och \u00c5kerbr\u00e4nna. L\u00e5ngt fram under 1800-talet etablerades m\u00e5nga nybyggen som blev byar inom Junsele. De flesta av dessa \u00e4r de byar som ligger l\u00e4ngst bort fr\u00e5n kyrkan och den centrala delen av socknen som ju var befolkad sedan 1500-talet. I mitten av 1800-talet blev skogen v\u00e4rdefull. Genom stor befolknings\u00f6kning i Europa och industrialismens genombrott blev efterfr\u00e5gan p\u00e5 s\u00e5gade tr\u00e4varor stor. Stora skogs- och s\u00e5gverksbolag bildades och deras tj\u00e4nstem\u00e4n for runt och k\u00f6pte upp enorma arealer skogsmark b\u00e5de i Junsele och st\u00f6rre delen av norra Sverige, framf\u00f6rallt av de nybyggare som inte hunnit bygga upp sin ekonomi, men i st\u00e4llet lockades s\u00e4lja. En ny tid hade kommit och nu b\u00f6rjade m\u00e4nnen med n\u00e5got helt nytt, n\u00e4mligen att arbeta ihop till l\u00f6n. De l\u00e5g borta i kojor p\u00e5 vintern f\u00f6r att hugga timmer och k\u00f6ra ut detta fr\u00e5n skogen. Hemma p\u00e5 g\u00e5rden arbetade deras hustrur och tog hand om b\u00e5de barn och djur. Skogsarbetet lockade \u00e4ven hit fler inv\u00e5nare bl.a. fr\u00e5n V\u00e4rmland som flyttade hit f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja sig. P\u00e5 v\u00e5rarna startade flottningsarbetet efter \u00e4lvarna och detta h\u00f6ll p\u00e5 in till h\u00f6sten. Under tiden fortsatte dom flesta med jordbruket. Under den tid \u00f6kade befolkningen avsev\u00e4rt \u00e4ven om m\u00e5nga emigrerade till Amerika i slutet av 1800-talet och fram till 1900-talets b\u00f6rjan. Centrala delen av Junsele, dvs, Kr\u00e5nge, v\u00e4xte rej\u00e4lt och de flesta serviceinr\u00e4ttningarna etablerades d\u00e4r. En m\u00e4ngd handlare och hantverkare \u00f6ppnade slog sig ner d\u00e4r. Men aff\u00e4r fanns \u00e4ven i de mindre byarna. Kyrkan i byn Mo blev f\u00f6r liten s\u00e5 n\u00e4r f\u00f6rslag kom p\u00e5 var den nya skulle byggas best\u00e4mdes att det skulle bli p\u00e5 kyrkans mark i LIlleg\u00e5rd n\u00e4ra Kr\u00e5nge. Den invigdes 1885 och tyv\u00e4rr revs den gamla fina kyrkan i Mo. Under f\u00f6rsta halvan av 1900-talet dominerades bygden fortfarande av jordbruk och skogsarbete, men en del sm\u00e5 f\u00f6retag etableras som snickerier, verkst\u00e4der mm. I slutet av 1940-talet b\u00f6rjade forsarna i \u00c5ngerman\u00e4lven byggas ut med kraftverk, och fram till 1970 gav detta arbete till m\u00e5nga personer och inflyttningen var stor. Tyv\u00e4rr drog dom flesta kraftverksarbetarna vidare till andra \u00e4lvar n\u00e4r utbyggnaden h\u00e4r avtog. Totalt fem stora kraftverk byggdes i Junsele under denna tid.Efter denna epok stagnerade mycket och befolkningen minskade drastiskt. M\u00e5nga s\u00f6kte sig till omr\u00e5det i och runt om Stockholm d\u00e4r de kunde f\u00e5 f\u00f6rs\u00f6rjning. Men Junsele har haft f\u00f6rm\u00e5gan att resa sig och \u00e4ven om befolkningsm\u00e4ngden \u00e4r l\u00e5g \u00e4r bygden aktiv med h\u00f6g status inom bes\u00f6ksn\u00e4ringen. Djurparken som kom till under 1960-talet har dragit m\u00e5nga bes\u00f6kare till orten och m\u00e5nga stora publikarrangemang har varit lyckade satsningar. \/G\u00f6ran Stenmark<\/p>", "protected": false }, "author": 2, "featured_media": 19761, "comment_status": "closed", "ping_status": "closed", "sticky": false, "template": "", "format": "standard", "meta": { "footnotes": "" }, "categories": [ 234 ], "tags": [], "class_list": [ "post-22528", "post", "type-post", "status-publish", "format-standard", "has-post-thumbnail", "hentry", "category-locations" ], "yoast_head": "\n