De bor p\u00e5 jobbet, tar semester max tv\u00e5 dagar om \u00e5ret och h\u00e5ller p\u00e5 att renovera en bagarstuga \u00e5t sig sj\u00e4lva. \u2013 Det \u00e4r ett h\u00e5rt arbete, men jag kan inte t\u00e4nka mig att leva p\u00e5 ett annat s\u00e4tt, s\u00e4ger Amira Karlsson.<\/p>\n\n\n\n
Att komma till Eden \u00e4r som att resa tv\u00e5hundra \u00e5r bak\u00e5t i tiden. P\u00e5 b\u00e5da sidor av den slingrande bygatan st\u00e5r \u00e5ldrade timmerhus, v\u00e4lv\u00e5rdade gamla lador, timrade h\u00e4rbren, kornh\u00e4ssjor och bagarstugor; hela byn \u00e4r k-m\u00e4rkt p\u00e5 grund av sina h\u00f6ga kulturhistoriska v\u00e4rden.<\/p>\n\n\n\n
Mitt i idyllen bor\u00a0<\/strong>Amira och Gustav Karlsson, 25 respektive 29 \u00e5r gamla. Tillsammans har de tagit \u00f6ver driften av Edhe g\u00e5rd, ett litet lantbruk med tillh\u00f6rande g\u00e5rdsmejeri. Ute i en av hagarna st\u00e5r en liten flock fj\u00e4llkor och tuggar h\u00f6. Det \u00e4r en sm\u00e5vuxen, kraftfull ras, tecknad i vitt och svart med de karakteristiska svarta mularna och \u00f6ronen. En g\u00e5ng var de spridda \u00f6ver hela Norrland; h\u00e4rdiga djur som \u00e4r anpassade f\u00f6r kyla och magert foder. I dag har de tr\u00e4ngts ut av mj\u00f6lkindustrins framavlade superkor och \u00e4r starkt utrotningshotade. \u2013 Fj\u00e4llkor \u00e4r en underbar ras, s\u00e4ger Amira. \u2013 De ger mindre mj\u00f6lk<\/strong>\u00a0\u00e4n de kor som anv\u00e4nds inom konventionellt lantbruk, men i geng\u00e4ld \u00e4r mj\u00f6lken b\u00e5de fetare och mer n\u00e4ringst\u00e4t med mer mineraler och vitaminer. Och korna \u00e4r v\u00e4rldens b\u00e4sta terapeuter, de ser n\u00e4r man \u00e4r ledsen, och har man en d\u00e5lig dag \u00e4r det som medicin att vara i ladug\u00e5rden. <\/p>\n\n\n\n Amira kommer ursprungligen fr\u00e5n Tyskland, d\u00e4r hon har jobbat inom sjukv\u00e5rden. Hon var egentligen p\u00e5 v\u00e4g till sjuksk\u00f6terskestudier i Ume\u00e5; \u00e5ret var 2019 och g\u00e5rden i Eden skulle bara vara en kort mellanlandning. \u2013 F\u00f6rst vara jag h\u00e4r bara p\u00e5 ett kort bes\u00f6k, en v\u00e4n till mig ville visa var hon praktiserat, ber\u00e4ttar hon. \u2013 Men jag \u00e4r ganska<\/strong>\u00a0impulsiv och best\u00e4mde mig f\u00f6r att flytta till Sverige i ett par veckor. N\u00e4r jag jobbat ett tag med korna och mejeriet blev jag mer och mer intresserad, gick en kurs p\u00e5 Eldrimner och b\u00f6rjade l\u00e4ra mig om osttillverkning och mathantverk. \u2013 Mina v\u00e4nner i Tyskland tyckte att jag var galen och mina f\u00f6r\u00e4ldrar var chockade (skratt). Men nu har de fattat grejen, de har bes\u00f6kt g\u00e5rden och nu \u00e4r de mycket mer st\u00f6ttande.<\/p>\n\n\n\n I samma veva\u00a0<\/strong>\u00e5terv\u00e4nde Gustav till Eden. Hemma i Eden hade<\/strong>\u00a0f\u00f6r\u00e4ldrarna beslutat att slakta alla kor och sluta med lantbruket. G\u00e5rden speglar den<\/strong>\u00a0traditionella sm\u00e5skaliga djurh\u00e5llning som funnits i \u00c5ngermanland i hundratals \u00e5r. Att h\u00e4vda sig i den storskaliga och industrialiserade konkurrensen \u00e4r sv\u00e5rt; Edhe G\u00e5rd l\u00f6ser det genom att nischa sig mot en naturn\u00e4ra, djurv\u00e4nlig verksamhet med opast\u00f6riserad och l\u00e5nglagrad h\u00e5rdost som fr\u00e4msta produkt. \u2013 M\u00e5nga tror att vi \u00e4r amish (skratt) men vi har el, traktorer och tv; vi f\u00f6rs\u00f6ker bara hitta en bra balans mellan det gamla och det moderna, s\u00e4ger Gustav. \u2013 Vi har experimenterat<\/strong>\u00a0med att s\u00e4lja ett bredare sortiment med bland annat k\u00f6tt, gr\u00f6nsaker, sm\u00f6r, sallads- och mjukostar. Men det blir f\u00f6r mycket arbete, fyller Amira i. Sexton fj\u00e4llkor \u00e4r grunden, med ett antal kalvar p\u00e5 tillv\u00e4xt och n\u00e5gra stutar i hagen. Korna \u00e4r stora personligheter \u2013 h\u00e4r finns 300, en riktig diva och b\u00e4sta v\u00e4n som \u00e4r lika trogen som en hund, eller 301 Snowflake, som \u00e4r l\u00e4gst i rang och kr\u00e4ver extra k\u00e4rlek och kramar f\u00f6r att h\u00e5lla hum\u00f6ret uppe. \u2013 225 \u00e4r v\u00e5r \u00e4ldsta<\/strong>\u00a0och st\u00f6rsta ko, hon \u00e4ter allt vi s\u00e4tter framf\u00f6r henne och vi kallar henne f\u00f6r \u201dbutscratches\u201d eftersom hon bara l\u00e5ter sig klias p\u00e5 bakbenen, s\u00e4ger Amira. Korna mj\u00f6lkas bara under betess\u00e4songen och g\u00e5r naturligt i sin \u00f6ver vintern tills det \u00e4r kalvningsdags p\u00e5 v\u00e5ren. \u2013 Lite som man gjorde f\u00f6rr; att tillverka ost \u00e4r ursprungligen ett s\u00e4tt att konservera mj\u00f6lken \u00f6ver vintern n\u00e4r korna hade paus under ett halv\u00e5rs tid. Och det \u00e4r sn\u00e4llare mot korna, s\u00e4ger Amira.<\/p>\n\n\n\n Med bara den vitaminrika<\/strong>\u00a0sommarmj\u00f6lken att tillg\u00e5 blir processen fr\u00e5n betande ko till f\u00e4rdig ost flera \u00e5r l\u00e5ng. Ostarna \u00e4r en del av ett ekologiskt kretslopp; slutprodukten av en tre till sex \u00e5r l\u00e5ng produktionskedja, som b\u00f6rjar med egen kog\u00f6dsel p\u00e5 l\u00e4gdorna och slutar med osten p\u00e5 bordet. Gustavs f\u00f6r\u00e4ldrar k\u00f6pte<\/strong>\u00a0g\u00e5rden 1989. De bor kvar i boningshuset och hj\u00e4lper till med en del sysslor. \u2013 Pappa \u00e4r l\u00e4kare och startade jordbruket mer som en hobby, men sj\u00e4lva vill vi f\u00f6rs\u00f6ka leva p\u00e5 det, s\u00e4ger Gustav. \u2013 Framf\u00f6r allt trivs vi med den h\u00e4r livsstilen. Jag kan \u00e5ka till Ume\u00e5 i tv\u00e5 dagar men sedan vill jag bara hem. Man \u00e4r mer rofylld h\u00e4r. Amira nickar medh\u00e5ll.<\/strong>\u00a0Uppvuxen i Freiburg kan hon i dag inte t\u00e4nka sig n\u00e5got annat \u00e4n ett liv p\u00e5 landet. \u2013 Jag kan inte t\u00e4nka mig att bo i stan igen och kan inte t\u00e4nka mig att flytta tillbaka, s\u00e4ger hon. \u2013 Men visst har det varit motg\u00e5ngar, ingenting \u00e4r gratis h\u00e4r i livet. Livet h\u00e4r p\u00e5 g\u00e5rden har verkligen \u00e4ndrat mig p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt; jag fick l\u00e4ra mig hur det funkar i\u00a0real life<\/em>, l\u00e4ra mig att ha t\u00e5lamod och att vara tacksam f\u00f6r det man har i st\u00e4llet f\u00f6r att gn\u00e4lla \u00f6ver det man inte har. Jag har l\u00e4rt mig s\u00e5 mycket och det \u00e4r guld v\u00e4rt.<\/p>\n\n\n\n Sj\u00e4lva bor Gustav<\/strong>\u00a0och Amira i bagarstugan, som de har renoverat under fyra \u00e5rs tid och fortfarande h\u00e5ller p\u00e5 med. \u2013 Det \u00e4r h\u00e4r i bagarstugan som vi kan vila och koppla av n\u00e4r vi kan, s\u00e4ger Gustav. \u2013 Vi f\u00f6rs\u00f6ker hinna med renoveringen mellan varven, men det g\u00e5r ganska sakta. Vi har ju ocks\u00e5 renoverat bland annat packrummet och byggt en ladug\u00e5rd, vi har s\u00e5 mycket vi vill g\u00f6ra, s\u00e4ger Gustav.<\/p>\n\n\n\n Gustav har jobbat<\/strong>\u00a0heltid p\u00e5 sidan om i tre \u00e5rs tid, men f\u00f6r ett \u00e5r sedan sade han upp sig. \u2013 Det jag sparat ger mat p\u00e5 bordet, vi kan betala r\u00e4kningar och vi har fickpengar. M\u00e5let \u00e4r att vi b\u00e5da ska kunna jobba heltid med det h\u00e4r, och nu satsar vi p\u00e5 det; det \u00e4r ett\u00a0leap of faith,<\/em>\u00a0men det \u00e4r vad vi vill.<\/p>\n\n\n\n K\u00e4lla: Tidningen \u00c5ngermanland, Skribent: Katarina \u00d6stholm<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I Eden strax utanf\u00f6r Junsele \u2013 en liten by som h\u00e4mtad ur en Astrid Lindgren-saga \u2013 ligger det lilla jordbruket Edhe G\u00e5rd. H\u00e4r tillverkas mathantverk av h\u00f6gsta kvalitet fr\u00e5n omsorgsfullt producerade r\u00e5varor direkt fr\u00e5n g\u00e5rdens fj\u00e4llkor.<\/p>","protected":false},"author":2,"featured_media":19674,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[60],"tags":[],"class_list":["post-34","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-tolivehere"],"yoast_head":"\n
\u2013 Det tog l\u00e5ng tid f\u00f6r mig att t\u00e4nka tanken att ta \u00f6ver g\u00e5rden, n\u00e4r jag var 18 hatade jag att vara bonde, s\u00e4ger Gustav och skrattar. \u2013 Jag s\u00f6kte mig bort, bodde i USA i fyra \u00e5r och hamnade sedan i byggbranschen, och d\u00e4r har jag jobbat alla \u00e5r. Jag trivs med att jobba med h\u00e4nderna men hade hamnat i byggbyr\u00e5kratin, och det ville jag inte, s\u00e5 jag best\u00e4mde mig f\u00f6r att sluta.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Jag t\u00e4nkte att jag kunde flytta hem och ta \u00f6ver djuren medan jag funderade p\u00e5 vad jag skulle g\u00f6ra, s\u00e4ger han. Men d\u00e4r hemma fanns<\/strong>\u00a0ocks\u00e5 Amira. De l\u00e4rde k\u00e4nna varandra och det tog inte l\u00e5ng tid f\u00f6rr\u00e4n tycke uppstod. \u2013 Mamma brukar s\u00e4ga att det var meningen, s\u00e4ger Gustav. \u2013 Och nu n\u00e4r jag blivit \u00e4ldre kan jag se jordbruket i ett helt nytt ljus; man f\u00e5r tillbaka allt arbete man lagt ned, det finns en frihet. Man tar hand om allt fr\u00e5n h\u00f6 till ost, man f\u00e5r den d\u00e4r gl\u00e4djen. Men det var n\u00e4ra<\/strong>\u00a0att alla planer omintetgjordes. Under kursen p\u00e5 Eldrimner voltade Amira med bilen och blev sv\u00e5rt skadad. \u2013 Jag l\u00e5g flera veckor p\u00e5 sjukhus och var s\u00e4ngbunden n\u00e4r jag kom hem, Gustavs mamma fick mata mig eftersom jag inte kunde \u00e4ta sj\u00e4lv, ber\u00e4ttar Amira. \u2013 Men jag l\u00e4ste den teoretiska biten, tog examen p\u00e5 Skype och s\u00e5 sm\u00e5ningom kunde jag b\u00f6rja jobba igen. Min sv\u00e4rmor visade mig hur man odlar sin egen mat och Gustav visade mig hur man hanterar djuren; jag l\u00e4rde mig marknadsf\u00f6ring och f\u00f6rs\u00e4ljning och vips var jag mitt i livet som egenf\u00f6retagare!<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vi har odlat maten till korna, sk\u00f6rdat h\u00f6et, sk\u00f6tt och mj\u00f6lkat djuren, tagit hand om g\u00e5rden, byggt om och renoverat, sk\u00f6tt alla maskiner och mycket mer. Vi driver mejeriet, g\u00f6r ostmassan och ostarna, som sedan ska lagras, tv\u00e4ttas och v\u00e4ndas regelbundet \u2013 det \u00e4r n\u00e4stan den st\u00f6rsta delen i ostproduktionen, ber\u00e4ttar Amira. Men h\u00e5rt arbete l\u00f6nar<\/strong>\u00a0sig. G\u00e5rden har redan prisvinnande ostar som Edhe Guld i bagaget, och det fukt- och temperaturreglerade kylrummet \u00e4r fullt av sp\u00e4nnande ostar p\u00e5 olika niv\u00e5er av lagring. N\u00e5gra kommer att s\u00e4ljas p\u00e5 g\u00e5rden, andra p\u00e5 Kvarn\u00e5 Tr\u00e4dg\u00e5rd i Junsele eller hos \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare i Ume\u00e5 och Stockholm. \u2013 S\u00e5 h\u00e4r mot slutet av \u00e5ret \u00e4r vi ganska tr\u00f6tta, det finns stunder d\u00e5 arbetet verkar \u00f6verv\u00e4ldigande. Men n\u00e4r man h\u00e5ller den d\u00e4r osten i handen, som den rena naturprodukt det \u00e4r, s\u00e5 \u00f6verv\u00e4ger gl\u00e4djen och stoltheten!<\/p>\n\n\n\n