Under hela människans existens har hantverk varit livsviktigt för vår överlevnad som art. Det har också varit den kanske största och viktigaste skiljelinjen mellan oss och andra däggdjur. Människans utnyttjande av hantverk har därtill starkt bidragit till att utveckla vår hjärnkapacitet och intelligens.

Tillbaka i historien var det inom familjen som hantverk utövades, man tillverkade verktyg av sten, beredde skinn, formade lerkärl – allt efter behov. De olika hantverken var oftast starkt könsbundna och man kan se att männen arbetade i trä och senare i metall, medan kvinnorna utförde det textila.

I det gamla bondesamhället var hantverk och hemslöjd viktiga bisysslor. Men det gick inte att tillverka allt i hemmet. Ända sedan forntiden har det i byar och städer funnits specifika hantverksyrken som snickare, skomakare, skräddare, krukmakare, sadelmakare, smeder, hovslagare och så vidare. Dessa var riktiga yrken som människor försörjde sig på. Det var vanligt att man kombinerade sitt hantverk med att vara bonde. Ända in på 1500-talet levde 95 procent av Sveriges befolkning på landsbygden.

Under medeltiden började hantverksyrkena i städerna att organisera sig i skrån som var en slags sammanslutningar eller föreningar av hantverkare. Varje hantverksyrke hade sitt skrå. I Sverige uppstod det ett system med lärlingar och mästare. Av detta finns fortfarande spår i dagens hantverksutbildningar.

1940 utfärdade regeringen den så kallade mästarbrevskungörelsen, en bestämmelse som gällde och fortfarande gäller hantverkarna i Sverige. Där står bland annat att “förtjänta och skickliga hantverksutövare” kan genomgå prov och få ett mästarbrev som bevis på sitt yrkeskunnande. Varje bransch sköter prov och kompetensbevis, och utser även sina egna granskare.

Idag kan man som ung välja att utbilda sig inom ett hantverk redan på gymnasiet. Det finns även olika lärlingsutbildningar där man kan lära sig yrket ute på en arbetsplats.

Flera hantverk som utövades i gamla tider har än idag kvar samma arbetsmoment eller använder samma eller liknande redskap som förr. En del av äldre tiders hantverkskunnande lever därmed kvar än idag.

Numera kan gesällbrev erhållas inom mer än 75 olika hantverksyrken och mästarbrev inom över 100. Vanliga hantverksyrken idag är elektriker, frisör, florist, snickare, bagare/konditor, rörmokare och så vidare.

Hantverk i 1800-talets Sverige
Hantverk är en småskalig tillverkning där yrkespersonen själv styr arbetsprocessen. Hantverkarna utgjorde 1800 ca 4-5 procent av Sveriges befolkning. För många samhällstänkare (t.ex. Karl Marx) var hantverkarna en utdöende klass, snart bortsopad av fabrikssystemet. Nya verksamheter uppstod dock och hantverket överlevde industrins genombrott.

Redan under skråtidens slutskede förändrades hantverket. Många lärlingar och gesäller lyckades aldrig bli mästare utan stannade som lönearbetare varefter skillnaden mot industrin minskade. Trots tidens gynnande av stadsnäringarna utfördes en viktig del av hantverksarbetet på landet. Där dominerade skräddare och skomakare, i städerna dominerade mer lyxbetonade hantverkare som guldsmeder vid sidan av smeder, snickare och yrken inom livsmedelssektorn.

Hantverkarna bidrog till socialismens spridning – många gesäller vandrade runt i Europa och kom tillbaka med de nya lärorna. Den första fackföreningen grundades också av hantverkare, nämligen Stockholms typografer 1846.

Källa: SO-rummet
Text: Ann Tillberg, legitimerad gymnasielärare. Fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia.